A Monkey Needs To Dance And So Do You

Har haft en riktigt skön och ledig dag idag. Vaknade i lugn och ro med min man brevid mig i morse, gick upp, åt frukost satte mig framför tv:n och gjorde några omgångar sudoku, satte igång första rundan tvätt vid 12 och avslutade det lite i 3 och åkte ner och träffade Nathalie på en kort fika i stan och gick sedan hem och fixade mat.

Har verkligen haft en lugn dag idag. Men innerst inne, långt bak i huvudet, känner jag en oro. Utslagen jag har på kroppen håller jag på att äta piller för. Men även om jag nu är inne på min 3dje vecka på dessa piller, känner jag inte att utslagen har börjat försvinna alls. Tvärt om anser jag att dom har ökat i mängd.

När jag var hos läkaren kunde hon inte säga vad det var för utslag, utan hon bara chansade. Den känslan fick jag direkt av henne. Inte många andra vet om utslagen och dom syns inte för blotta ögat, men jag vet om dem. Jag lever med dem dagligen. Jag lever med ångesten och oron.

Jag har alltid sagt att jag älskar leoparder och leopardmönster,

 men aldrig har jag sagt att jag vill se ut som en.